Tankar från 39:e gatan

Är i Iowa igen och börjar känna mig som Bill Murray i filmen Groundhog Day (måndag hela veckan). Där han är TV-reporter som är på uppdrag i en byhåla och vaknar upp samma dag hela tiden. Skillnaden är att han verkade i alla fall få sova en hel natt. Fyra timmar sömn för mig och ett mycket tidig morgonflyg från New York via Detroit. Väldigt få direktflighter till Iowa tyvärr.

Ännu mer filmfeeling blir det när vi kör igenom en liten stad vars centrum ser exakt ut som det i filmen Tillbaka till framtiden. Med court house och allt. Hade jag inte med egna ögon sett filmkulissen de byggt upp för filmen på Universal Studios i Los Angeles hade jag varit helt säker på att filmen spelats in i Iowa.

Iowa är platt. Vägarna är raka. Avstånden stora. Tiden mellan valmötena knapp.
Den kombinationen gjorde att vi i dag lyckades bli stoppade av polisen för fortkörning.

Två gånger!!

På förmiddagen var det jag som körde. Helt plötsligt kom vi i kapp en polisbil och jag saktade såklart ner. Det gjorde han också och stoppade oss. Medan jag satt på passagerarsätet i polisbilen och väntade på att hans knappande på datorn skulle klaras av frågade jag honom hur han kunde ta min hastighet trots att han låg långt framför mig. Då visade han mig en radar i bakrutan. Visste inte att det funkade så. Polismannen var trots allt trevlig och berättade när jag frågade att han antagligen skulle rösta på Mike Huckabee i valet. 200 dollar kostade det att köra 91 mph på en 60-väg.

På eftermiddagen var det reportern Kim som körde när blåljusen dök upp i backspegeln. Den här polisen var otrevligare men verkade lunga ner sig när han fick höra att vi var journalister och Kim slapp böter för sina 71 mph på 55-väg.

Hade man varit riktigt cool (eller dum kanske) hade man gjort som Bill Murray i ovan nämnda film: Polismannen kliver fram till hans bil efter en vansinneskörning. Bill vevar ner rutan och säger något i stil med “en Big Mac, stor pommes frites och en stor Coca-Cola tack”.

Flyget från Iowa till New York går 06:05 i morgon bitti så det blir bara fyra timmars sömn i natt också. Men på torsdag drar Kim till Norge för julferie så då får jag lite jullov och kan förhoppningsvis vila upp mig lite.