Tankar från 39:e gatan

Arizona har ju efter guvernörens
lagförslag, SB 1070, framstått som en på gränsen till rasistisk
delstat och från flera olika håll har man uppmanat till en bojkott mot staten.
Men det finns ju såklart också amerikaner i Arizona som är emot lagen.

En kväll i juli var vi med på ett möte i Tucson hos
organisationen No more Deaths. Namnet syftar på de många illegala
invandrarna som dör på sina långa vandringar över gränsen i den skoningslösa
hettan. De delar ut vatten och mat till dem ute i öknen men de jobbar också
med att skapa opinion för human behandling av de illegala invandrare som redan
är i USA.

På mötet diskuterade man den
demonstration man planerade i samband med att den nya lagen skulle införas ett par veckor senare. De närvarande uppmanades att noga tänka igenom
vilka av dem som var beredda att bli arresterade för civil olynad (något jag på
TV sen kunde se att det tydligen var ganska många som var beredda att göra). De driver också en kampanj för att få
affärsinnehavare att sätta upp plakat med texten ”We reject rasism” i sina
skyltfönster.

Dessutom berättade de illegala invandrarna som
jag skrev om i första delen av den här serien att det då och då kommer
amerikaner med mat till dem på den plats där de väntade på tillfälliga jobb. De gjorde det för att
visa sitt stöd och att de är emot SB 1070.

En smula vardaglig humanism som kändes fin i
det just nu ganska uppskruvade debattklimatet.

— 

På bilden ovan syns Trudy Mills som har satt
upp ett av plakaten från No more Deaths i sin bokaffär i Tucson.

Bilderna nedan:

1. Någon i Phoenix har uttryckt sitt motstånd mot
guvernörens lagförslag.

2. Organisationen No more Deaths håller ett möte
i Tucson.

John McCain är senator från Arizona. Han har
varit det sedan 1987 och i senaste presidentvalet var han Republikanernas
kandidat. Fram till dess hade han i mina ögon verkat vara en sympatisk
politiker som stod för sina principer och var ganska human. Men i valkampen mot
Barack Obama visade han tecken på att han var beredd på att göra nästan vad som
helst för att vinna valet. Något som ju som bekant inte fungerade.

Nu är hans senatsplats uppe till val och han
har blivit utmanad av en annan republikan i primärvalet (där det bestäms vem
som representerar partiet i senatsvalet den 2 november). Utmanaren heter JD
Hayworth och han är väldigt konservativ. Han har speciellt inriktat sig på den
illegala invandring och länge såg det ut som att han hade en reell chans att
slå McCain i primärvalet den 24 augusti. Detta skulle vara en stor skräll men
många sittande politiker kommer antagligen få problem i höst. Misstroendet mot
etablissemanget bara växer. Inte minst påhejat av den så kallade Tea
Party-rörelsen som bland annat har uttalat sitt stöd för Hayworth.

En onsdagskväll i juli besöker jag och
reporter Kjersti ett valmöte med Hayworth. Han står och pratar inför ett par
dussin åhörare på ett hotell i utkanten av Phoenix. Han har en klar och hög
stämma och pratar självsäkert utan manus. Han är före detta kongressman,
TV-reporter och han har i många år haft sitt eget radioprogram. När han säger
”Vi måste få regeringen i Washington att förstå att detta handlar om en
invasion som hotar rikets säkerhet. Vi måste få militären mer inblandad i att
säkra gränsen” så möts han av kvällens största jubel.

Hayworths retorik har tvingat McCain att bli
en stark motståndare mot den reform som diskuterats och som skulle ge amnesti
till många av de tolv miljoner illegala invandrarna i landet. Så att de i
framtiden skulle kunna bli amerikanska medborgare. En reform som han och
president George W Bush för bara ett par år sedan jobbade hårt tillsammans för att få igenom kongressen. De fick dock inte med sig tillräckligt många av sina
partibröder och nu har McCain vänt 180 grader i denna frågan. Det kan inte
tolkas på annat sätt än att han tycker det är viktigare att bli återvald än att
följa sin övertygelse.

Det är lite sorgligt att se.

Tyvärr hade inte McCain något valmöte när vi
var i Arizona men vi hann med ett besök till hans högkvarter i Phoenix. Där
jobbade man för fullt med att ringa till väljare och med att måla valplakat. Inget
lämnas åt slumpen trots att man i de senaste opinionsundersökningarna hade en ganska
klar ledning. En ledning som antagligen hade varit obefintlig om McCain hade
förespråkat amnesti för de illegala invandrarna.

 —

Det här skrev jag om McCain under primärvalen 2008.

—

Bilden ovan är från Hayworths valmöte.

Bilderna nedan:

1. JD Hayworth (till höger) med en supporter.

2. En av alla de reklamskyltar som
McCain-kampanjen har satt upp i Arizona. Budskapet är en säkrare gräns mot
Mexiko.

3. John McCains kampanjhögkvarter i Phoenix.

Det här Marlen Moreno från Mexiko. Hon är 25 år gammal och
har bott i Arizona sedan hon var 13 år. Då kom hon över gränsen med sina
föräldrar och hon är sedan dess en av alla de illegala invandrarna här i
landet. Men hon har gått i amerikansk high school och är nu gift och har två
barn. Hennes man har uppehållstillstånd i USA och barnen är amerikanska
medborgare. Alla som födds i USA blir amerikanska medborgare. Det står i
grundlagen.

Fem dagar efter vi träffar Marlen ska hon
utvisas ur landet. Klockan 23:59 på söndagen är det sagt att polisen ska komma
för att hämta henne och köra henne till gränsen där hon då får gå de sista
femtio meterna in i Mexiko. 

Myndigheterna gjorde ett tillslag mot 11 stycken
illegala invandrare som alla jobbade på samma snabbmatsrestaurang i Tucson. Det
var den 28 mars 2008 som tungt beväpnad polis kom mitt i natten och grep Marlen
i hennes hem. Hennes yngsta son var då bara åtta månader. Hon satt fängslad i fem månader.

”Jag försöker att inte tänka på hur jag blev
behandlad i fängelset, som en kriminell som hade rånat en bank. Jag kan inte
hjälpa att jag vuxit upp i USA och jag har alltid jobbat hårt för att tjäna
mitt uppehälle. Men värst av allt var att min son inte kände igen mig när de
släppte ut mig ur fängelset” säger Marlen.

Arbetsgivaren fick inget straff och många
menar att myndigheterna använde sig av de 11 anställda för att statuera ett
avskräckande exempel.

Vi träffade Marlen i Southside Presbytarian
Church där frivilliga från kyrkan, andra humanitära organisationer samt advokater jobbade hårt på att
försöka få beslutet om utvisning ändrat. Och i fredags, två dagar innan utvisningen
skulle verkställas, så visade det sig att allt det ideella arbetet verkade ha
fungerat. Åtminstone tillfälligt. Myndigheterna meddelade att utvisningen är
uppskjuten ett år.

Jag och VG:s reporter Kjersti Sortland, som i
vanliga fall är reportagechef på redaktionen i Oslo men som i sommar har
vikarierat som USA-korrespondent, har rest till Arizona vid två olika
tillfällen under juli månad. Anledning var att göra flera olika reportage
relaterat till den illegala invandringen från Mexiko.

Arizonas guvernör, Jan Brewer, vill införa en ny lag som skulle öka de lokala
poliserna befogenheter avsevärt när det gäller att kolla människors immigrationsstatus.
Något som nu sköts av de federala myndigheterna i form av Border Patrol och ICE
(US Immigration and Customs Enforcement). Lagen, som går under namnet SB 1070,
skulle ha börjat gälla den 29 juli men president Obamas justitiedepartement har
nu stämt Arizona. De menar att lagen strider mot USA:s grundlag. Fallet har
inte varit uppe till prövning ännu men en domare i Arizona stoppade införandet
av stora delar av lagförslaget tills det är avgjort i domstol om en delstat har
rätt att införa dessa lagar eller inte.

Det är en mycket viktigt fråga då flera andra
delstater har sagt att de vill införa liknande lagar. Med ganska stor
sannolikhet kommer detta att gå hela vägen till USA:s hösta domstol.

De närmaste dagarna kommer jag att skriva här
på bloggen om våra upplevelser i Arizona.

—-

En polisbil kommer sakta glidande nerför gatan
i ett industriområde strax utanför Phoenix. Den stannar till alldeles vid den
plats där illegala invandrare samlas varje morgon för att erbjuda sina tjänster
för en dag eller två. Här kallas det för day labor och framförallt är det inom
bygg- och trädgårdsbranschen som jobben erbjuds. Ofta kan arbetsgivarna vara
privatpersoner som behöver hjälp med renoveringar av sitt hus
för ett väldigt lågt pris. Maunel (bilden ovan) tittar lite nervöst på polisbilen. Han är 50
år gammal och har bott i USA i 16 år med sin fru och deras barn utan att ha
rätta papper. Poliserna går inte ut ur bilen. De bara sitter där och tittar.
Sedan kör de sakta runt till baksidan av området där de står stilla ett tag
innan de långsamt försvinner från området. Det är fortfarande ett par veckor
tills den nya lagen ska införas. Kanske de bara flexar musklerna. Kanske har
det inget annat att göra.

Solen över Arizona är skoningslös. Det är över
fyrtio grader varmt och ens tanken på hårt kroppsarbete utomhus får mig att
känna trötthet. Det sitter ett tiotal män och väntar på jobb. Vi har ingen
aning om de vill prata med oss, än mindre vara med på bild. Men de är alla
mycket trevliga. De flesta är från Mexiko och till vår förvåning har de
ingenting emot att ställa upp på bilder eller att ge sina namn trots att de
alla är i landet illegalt. Detta om något illustrerar dock ganska bra vilken
”öppen hemlighet” de illegala invandrarna är i USA. Alla vet att de är här och
de behövs. Men de har inga rättigheter och med jämna mellanrum blossar en
debatt upp. Inte sällan med politiska förtecken. När tiderna är svåra
ekonomiskt och terrorister hotar USA kan skrämselpropaganda och ”släng ut
dem”-retorik vinna röster för politiker i gränsstaterna. Den har sommaren har
dessutom SB 1070 gjort debatten extra livlig.

Den day labor-plats vi besöker är halvt
officiell. En aktivist har samlat in pengar och köpt en liten bit land där man
har satt upp ett tak som skydd mot solen samt ett par portabla toaletter. Man
har också byggt ett litet altare där Jesus på korset och skyddshelgonet
Guadalupe vakar över männen som hoppas på en dags jobb. Faktum är att det i
Arizona inte är olagligt att hyra arbetskraft för en dag utan att kolla om de
är i landet lagligt eller inte (något den nya lagen vill ändra på). Det finns
många platser att hitta tillfällig arbetskraft på i Arizona (och i övriga
landet också), ofta samlas de arbetssökande redan vid fem, sex tiden på
morgonen i gathörn i närheten av byggvaruhus. 

Där vi är sköter de
arbetssökande själva en lista där man sätter upp sitt namn. Sedan delas jobben
ut i den ordningen man kom dit. När vi kommer vid lunchtid är sju stycken namn
överstrukna. Det är de som hittills fått jobb den här dagen. Jesus Aguilera,
som idag sköter listan, säger att för bara ett par år sedan hade de varit
hundratals överstrukna namn på listan. Han menar att de nu blir dubbelt
drabbade. Dels av lågkonjunkturen och dels av det nya lagförslaget. Många av de
vi pratar med säger att de planerar att lämna Arizona vare sig den nya lagen
blir verklighet eller inte. De känner sig inte längre välkomna här. Många andra
har redan börjat lämna Arizona för andra delstater eller för att flytta
tillbaka till Mexiko och det är faktiskt avsevärt färre som numera kommer över
gränsen än för bara några år sedan. Man räknar med att de finns cirka en halv
miljon illegala invandrare i Arizona. Många av dem är väl etablerade i
delstaten och hyr hus, jobbar och har barn som går i skolorna.

De som stödjer SB 1070 menar att man måste
stoppa den ”invasion” av illegala invandrare som de menar pågår och man menar
vidare att de inte bidrar till samhället genom att betala skatt och att deras
barn belastar skolorna. Motståndarna till lagen säger att om de kunde få
tillfälliga arbetsuppehållstillstånd och vettiga löner så skulle de gärna
betala skatt och att de redan nu bidrar till den lokala ekonomin genom att bo
och handla i delstaten.

”Vi orkar inte tänka på hur livet ska bli om
lagen genomförs. Vi vet inte vad vi ska göra” säger Manuel till oss innan vi
kör tillbaka till vårt hotell.