Tankar från 39:e gatan

En blogg om bilder, journalistik, musik, böcker, mat, dryck och livet i New York

recent posts

about

Slutrapport Island

April 27, 2010

Jag är ju som sagt tillbaka i New York sedan i
fredags men det känns som jag vill uppsummera Islandsbesöket bildmässigt. Trots
att jag inte är helt nöjd med min insats. Kom inte nära nog och levande motiv var en
bristvara. Ja inte hästar kanske men människor. Det var helt enkelt inte så
många som bodde i det av aska drabbade området. Vill minnas att jag hörde
siffran ett åttiotal gårdar. En del var evakuerade andra var skeptiska till att
prata med media på sitt isländskt kärva vis.

Vi prioriterade ändå de mänskliga
berättelserna över att till exempel att flyga över vulkanen i en helikopter. Något jag för min personliga upplevelse verkligen hade velat göra. Sista dagen hade jag dock kommit
överens med en dokumentärfilmare om att dela en helikopter som skulle landa uppe
på vulkanen och låta oss vara där uppe en timme (dagarna innan hade ett par
landningar genomförts för första gången).

När jag körde från Reykjavik tidigt på morgonen
var himlen blå så det bådade gott för helikopterturen. Men alldeles vid
glaciären Eyjafjallajökull där vulkanen var låg ett lokalt lågtryck med stora
mörka moln. Det vara bara att vänta och hoppas på bättre väder. Och väntade
gjorde vi. Med undantag för en kort paus när jag gick till bensinmacken och
köpte två korvar så satt jag, dokumentärfilmaren och hans assistenter som
klistrade hela dagen, i det tillfälliga pressrum som upprättats, framför dataskärmarnas
väderrapporter och direktsändande webkameror som visade vulkanen. Ett tag på
eftermiddagen såg det lovande ut men vid sjutiden på kvällen meddelade piloten
att det inte var någon idé att vänta längre.

Trist.

Sen middag sedan med Ørjan och Randi från
konkurrenten Dagbladet och dagen efter den långa hemfärden till New York som ni
kunde läsa om i förra inlägget. Det var ju för övrigt lite kul att det nästan bara
var korrespondenter från New York och Washington DC som var där och bevakade vulkanen.
Kollegorna i Europa kunde ju av förklarliga skäl inte flyga till Island. På
kvällarna så var det som små informella nordiska mediekonferenser bland korrespondenterna vid
middagsborden.

I det skandinaviska vimlet syntes bland annat
SVT:s Per Anders och Kyle, Expressens Axel och Annsofie, två tjejer från finsk
TV, fotografen Peder och hans nya korrespondent på Danska TV2, Norges två TV-kanaler: NRK och TV2, och
ovan nämnda team från norska Dagbladet. Förutom de många Europeiska journalisterna
(inklusive ryska) så hade Brasilien, Israel, USA och Kanada utsända på
plats. Totalt 130 utländska journalister var på Island för att bevaka
vulkanen under den första veckan. På tal om Expressens Axel Öberg så tog han helt fantastiska bilder av vulkanen från en helikopter. Se hans stillbilder och video här. En av Axels bilder publicerades även över ett uppslag i det franska nyhetsmagasinet Paris Match. Han och reportern Annsofie Näslund satte för övrigt upp sitt eget pressrum i en hörna i hotellobbyn på Radisson där de satt jobbade febrilt längre än oss andra eftersom de hade senare deadline. Bilden av dem här tog jag med
lilla kameran strax efter de hade sänt dagens artiklar och bilder.

Här kan ni se mina bilder i ett album (inklusive några av de tidigare publicerade).
Hemma igen

April 25, 2010

Efter en vecka på Island kom jag hem till New
York sent på fredagskvällen. Via Skottland.

Reporter Anders och jag var bokade att flyga hem till New York klockan 17:00 på fredagen med en direktflight till JFK-flygplatsen. Jag hade sett
fram emot en dag med lite sightseeing i Reykjavik och/eller ett dopp i Blå
Lagunen. Sent på torsdagen kom dock information om att flygplatsen i Keflavik
(alldeles utanför Reykjavik) skulle stängas under fredagen. Detta på grund
av att vulkanens askmoln hade ändrat riktning och börjat röra sig västerut.
Flygplatsen i Reykjavik hade ju fram till detta klarat sig undan några
avstängningar.

De som skulle flyga till Europa under
fredagsförmiddagen fick sina flighter ändrade till 05:00 på morgonen. Vi som
skulle till New York uppmanades att ta oss till den lilla flygplatsen i
Akureyri på norra Island. Därifrån skulle en flight till Glasgow ta av klockan
13:30 sa Iceland Airs representant till mig i telefonen. Varifrån de sedan skulle flyga oss till New York.

Att köra bil till Akureyri skulle ta ungefär
fyra och en halvtimme. Vi bestämde oss för att starta i god tid för att ha lite
marginal. Jag satte mobilens väckarklocka på 05:30 och en timme senare var vi
på väg. Resan gick genom ett bedövande vackert fjällandskap. Väl framme hade vi
hyfsat med tid till flyget skulle gå. Trodde vi. Inne i den pyttelilla
terminalbyggnaden upptäckte vi att avgångstiden var 12:00. Klockan var tjugo i
tolv. Vi var de sista som checkades in och vi kom med flighten.

Lokalmedia var för övrigt på plats med
kameror. Det var tydligen ganska ovanligt att se stora jetplan på den lilla
flygplatsen. Flygplatspersonalen tog bilder av varandra framför planet.

I Glasgow sen var det grått, regnigt och
allmänt brittiskt. På väg upp på flygplanstrappan till New York-flighten fick
vi vända i duggregnet. Upp till terminalen igen. Ingen vettig förklaring gavs.
En av passagerarna var en full hippie som vinglade omkring och pratade
osammanhängande med allt och alla i vänthallen. När vi två timmar senare
äntligen var tillbaka på planet noterade jag oroligt att han satt i sätet bakom
mig. Men han sov gott hela resan.

Landade på JFK vid halv tio på kvällen och
fick sedan spendera en och en halv timme i kön till passkontrollen. Härligt!
Hemma strax före midnatt.

Ett halvt dygn senare snuvade ”min reporter”
Anders Giæver alla pressfotografer som väntade på stackars Madde ute på
Newark-flygplatsen. Han var den enda som fick bild av henne där. Gunilla Kinn bloggar om det.

—

Bilderna nedan, tagna från mitt flygplansfönster, visar i följande ordning:

Akureyri, Island.

Glasgow, Skottland.

Queens, New York.
Sommar i Island

April 22, 2010

Jag är fortfarande i Island.

I dag är det Förste sommardag här. En helgdag då man firar sommarens ankomst.

Det var sju minus i natt. I morse hade det
värmts upp till tre minusgrader.

Skolor och kontor är stängda idag och i går
kväll såg jag väldigt många unga vuxna som var utklädda. Till exempel fyra
killar som var utklädda till Ninja Turtles och två tjejer som var Sumobrottare. De gick från krog till krog. Verkade glada. Oklart om detta hänger ihop med helgdagen.

Andra iakttagelser:

Islandshästar springer konstigt.

Varmkorvarna är väldigt goda.

Isländare slösar inte tid på artigheter.

En skandinavisk frukostbuffé ger en bättre
start på dagen än en amerikansk dito.

Rutten haj förekommer som dagens rätt.

Dricks är ett okänt begrepp.

Land Rover är ingen bekväm bil.

En pizza kostar 2 490 kronor.

Ett halvtomt hotell ger en viss
Shining-känsla.

Karghet är vackert.

Vulkandamm blir man inte av med lätt.

Blå Lagunen är blå.

—

Jag har nu kommit ikapp med att kommentera kommentarerna.

Bland annat om frågan jag ställde om bloggens bildvisningsmetod.
Ett moln av aska

April 20, 2010

Vi kör in i vulkanens askmoln. Det är mörkt.
Det är Armageddon, Hades och Mad Max i ett. Naturen visar sin urkraft. Lamslår den moderna människan. Men jag trivs där
inne. Vinden viner men annars tyst och lugnt.

När vi kommer ut på andra sidan vill jag
tillbaks in.

—

Jag är fortfarande i Island och jobbar. Långa
dagar med mycket jobb så bloggen blir tyvärr försummad. Ändring snart.
Islandshästarna och vulkanen

April 18, 2010

I New Orleans efter orkanen Katrina var det
hundarna som blev lämnade. Här är det de berömda islandshästarna (men i
objektivitetens namn så bör jag skriva att de verkar bli bättre omhändertagna än hundarna).

Många bönder får inte stanna i sina gårdar men djuren är kvar. Vi träffade en bonde som tog in sina fina
islandshästar i ladan innan han evakuerades för natten. För att skydda dem från fallande
aska. Eventuella (och inte helt osannolika) översvämningar från smältande
glaciärer skulle de antagligen inte överleva.

Annars verkar vulkanen ha lugnat ner sig lite
idag. Fast de påstår att den fortfarande har samma styrka. Mindre rök bara.
Vulkanutbrott i Island

April 17, 2010

När jag vaknade hemma på fredag morgon visste jag
inte att jag skulle vara på väg till JFK-flygplatsen samma eftermiddag och att jag
skulle landa i Reykjavik mindre än ett dygn senare. Men så blev det och här är
jag. Det är en av anledningarna till att jag älskar mitt jobb.

Det ironiska är ju att en av få Nordeuropeiska
flygplatser som är öppna är just Reykjavik. Den ligger väster om vulkanen och
vinden styr den för flygplan så farliga askan österut. Vulkanen ligger en och en
halv timme med bil från Reykjavik (där vi har inkvarterat oss på ett hotell)
och här i huvudstaden märks ingenting av den aska som skapar sådant kaos i
Europa.

Planet var fullt av skandinaviska reportrar
och fotografer som är baserade i New York. Normalt skulle man ju ha sänt
journalister från hemmaredaktionen för jobb i Island men det går ju inte nu.

Jag och Anders landade lördag morgon och har jobbat hela
dagen på relativt lite sömn. Nu mat. Sedan sova. Återkommer med fler rapporter.

—

Här kan ni läsa vad Anders säger till VGNett om våra upplevelser idag.
Maktens män…

April 15, 2010

…och några få kvinnor.

På tisdagen var det klassfoto av statscheferna som var på plats Washingtons Convention Center för toppmötet om kärnvapen. Varje land fick
skicka in några få fotografer. Norge fick presspass för två TV-fotografer och
en stillbildsfotograf. Så kallad fotopool. Jag blev den som fick göra detta men
då måste jag dela med mig av bilderna till de andra norska tidningarna som var på plats.

Jag ställde mig i fotografkön vid 07:30. Ju
tidigare man var där ju bättre plats kunde man få. De släppte in 20 fotografer
åt gången så att det inte skulle bli kaos. Men fotografläktaren var ganska stor
så det gick relativt bra att få bilder även om man kom in sent. 08:15 släppte de in
oss. Jag viste att Norges statsminister skulle stå till vänster och tog en plats
på den sidan.

Cirka 09:15 kom världsledarna in på raka led
och dirigerades till sina respektive platser av en kvinna i knallröda kläder.
Annars var det mest svarta kostymer som gällde förutom Filipinernas kvinnliga president
som hade turkosa kläder. Hon syns ju klart och tydligt på gruppfotot och Tysklands förbundskansler
Angela Merkel syns också bra ute på högerkanten i sin röda kavaj (om jag vore
statsminister skulle jag ta på mig en knallgul kostym för gruppfotograferingen).

När alla väl var på plats och tittade rakt
fram gällde det att vara snabb. Det hela var över på mindre än en minut då
värden Obama slog ut med armarna och sa ”that’s it.” Mitt jobb var ju att
bevaka statsminister Stoltenberg, så jag körde mest telebilder på honom (se hur
han tittar rakt i min kamera på bilden ovan), men samtidigt vill man ju ändå få
med sig några bilder av hela gruppen, så ett snabbt kamerabyte till vidvinkel hann jag med.

I det stora pressrummet sedan knattrades det
febrilt i olika språk på datorerna och TV-reportrar lämnade direktrapporter
till världens alla hörn. Fascinerande att se och höra.

Se lite fler bilder från gruppfotograferingen
samt pressrummet här.

—

Fråga: tycker ni det är bättre att visa
bilderna i ett ”photo album” (som jag gör här) istället för tumnaglar i botten av blogginlägget som jag brukar göra? Fick det förslaget från en
god vän.

—

Jag är för övrigt tillbaka i New York sedan i
tisdags kväll och hade tänkt skriva om detta tidigare. Men har varit mycket att
göra och ibland måste jag ju trots allt prioritera jobb framför bloggen.

–

Ser nu att bildtexterna i fotoalbumet inte
visar å, ä och ö samt att bilderna blir lite för ljusa. Hinner inte fixa det
nu. Senare.
En utsträckt hand

April 13, 2010

Jag är i Washington för att bevaka Nuclear
Security Summit som president Obama arrangerar för att försöka reducera
kärnvapenhotet.

Han hälsade statschefer från hela världen
välkomna på måndagen. Medan jag väntade på Norges statsminister Jens
Stoltenberg så dök Fredrik Reinfeldt upp. Och då jag inte har så mycket svenska
nyheter här på bloggen eftersom jag jobbar för Norge så kändes det som att jag
borde publicera bilden här.

Sagt och gjort.
Rapport från tåget

April 11, 2010

Efter några dagar intensivt jobbande i
Kentucky kom jag hem till New York vid ettiden på söndagseftermiddagen. Men
redan vid fyra skulle jag ta tåget till Washington DC. Så det fanns inte mycket
tid till att göra annat än att packa om väskan och beställa chicken fried rice
från min lokala Kinarestaurang.

Nu på tåget.

Passerar Philadelphia ungefär samtidigt som New
York Rangers missar slutspelet efter en jämn förlust i just den staden. Följer matchen på min iPhone via resultatservicen på nhl.com samt Bjurmans blogg. Per var före nhl.com med slutresultatet!

Killen i sätet bredvid har ett lång, högt och
mycket personligt samtal på sin mobil med en väninna. Bland annat avhandlas en
tjej som han dejtade tidigare och vad han fick och inte fick göra på tredje
dejten. Helt obekymrad om att nästan alla i vagnen kan höra vad han säger.
Boken han har med sig är American Psycho.

Han dumpade tydligen tjejen och det
kan hon vara glad för.

—

Bilderna tog jag i fredags i Kentucky.
MC i KY

April 8, 2010

Flög till Kentucky i dag på förmiddagen. Har ett par jobb att göra här.

Skriver mer om dem senare.

Till dess kan jag konstatera att de tar sina motorcyklar på allvar här. I alla fall mannen på bilden som elegant gled förbi entrén till vårt hotell i centrala Louisville.