Här brukar jag köpa frukost i bland.
Bagel med ett stekt ägg.
En dollar och 25 cent.
Tankar från 39:e gatan
En blogg om bilder, journalistik, musik, böcker, mat, dryck och livet i New York
-
I dag är det ett år sedan den där fantastiska
tisdagskvällen i Chicago när Barack Obama vann presidentvalet. Minns det som
igår samtidigt som det känns som det var för tio år sedan. Hela valdagen var magisk från när vi på morgonen såg Barack och Michelle komma ut ur vallokalen efter att de röstat
fram till den sekund när CNN på storbildskärmarna förkunnade att Obama vunnit
presidentvalet och Grant Park exploderade i ett jubel som aldrig ville ta slut. Dessutom var ju Chicago också målgången för nästan ett års intensiv valbevakning som
tog mig kors och tvärs i landet. Något av det absolut roligaste och
intressantaste jag gjort i min yrkeskarriär.Efter den något euforiska valkampanjen är det
inte konstigt att vardagen nu ter sig lite grå för mig såväl som de amerikanska
väljarna. Många klagar på att president Obama har gjort för lite sedan han kom
till Vita huset men att kampanja är en sak och att vara president en annan.
Washingtons kvarnar mal långsamt och han har ju trots allt bara varit president
i knappt tio månader. Jag tror inte man ska undersatta honom och hans
administration. Jag tror att de är tålmodiga och ser lite längre än bara de
senaste opinionsundersökningarna (liksom de gjorde under valrörelsen). Och man
kan inte förneka att han har ändrat USA:s image till det bättre (svårt att göra
den sämre kanske…). Men hur han hanterar Afghanistan och ekonomin är antagligen
de frågorna som mest kommer att påverka hur man kommer att se på hans
presidentskap när nästa val närmar sig. Plus hälsoreformen som det ju verkar
som han i en eller annan form kommer att få igenom kongressen. Förr eller
senare.New York Times hade i tisdagens tidning en artikel om
väljare i Iowa som är lite smått missnöjda med Obama. Det var ju hans seger i
Iowa som grundlade att han vann partiets presidentkandidatsnominering över
Hillary.Under tisdagen pågick ett antal lokal val och
republikanernas kandidater vann bland annat guvernörsvalen i Virginia och New Jersey. Detta
anses bland många politiska experter vara en reaktion mot Obamas politik. Men
det verkar minst lika mycket ha berott demokraternas kandidater i dessa val.—
Läs mitt blogginlägg från förra året om
valdagen här.Och om du inte sett det tidigare så kan du
minnas valåret genom att se mitt bildspel om Obamas väg till Vita huset här. -
"One belongs to New York instantly, one belongs as much in five minutes as in five years"Thomas Wolfe – författare (1900 – 1938) -
Grattis till guldet AIK!!!
Starkt att vinna mot Göteborg på Ullevi.
Bilderna är från en tid då shortsen var
tajtare och läktarna tommare. När jag och mina kompisar brukade hänga på Råsundas norra ståplats i början av
80-talet var det oftast bara ett par tre tusen i publiken. Om det inte var derby
då det kunde var så många som fem sextusen åskådare. En del har hänt sedan
dess.Jag tog de här bilderna hösten 1983 på Råsunda Fotbollstadion. Då spelade tuffa killar som Göran Göransson, Jyrki, Dala och Berndt Ljung i laget. AIK vann faktiskt
Allsvenskan det året men blev inte svenska mästare. Det avgjordes då i ett
slutspel och i semifinalen förlorade man mot just IFK Göteborg.Men det var länge, länge sedan.
Nu firar vi
guldet!!!
-
Man vet att oktober närmar sig sitt slut när
New Yorks gator invaderas av skellettliknande spöken och smala människor i
träningsoverallsjackor.Halloween idag.
New York Marathon i morgon.
-
Fredagen den 30 oktober 2009
Höstlöv under skor, höstlöv i träd och höstlöv
som singlar sakta mot marken som stora gula snöflingor. En efter en efter en…Ett ungt gaypar tar lekfulla bilder av
varandra.Alla tar bilder av löven.
Någon säger att ett fotografi inte kan ge rättvisa
åt skönhetsupplevelsen man har på plats.Antagligen sant tänker jag.
En kille har precis friat. Hon tittar på
ringen och säger med tårar i ögonen YES, YES, YES samtidigt som jag passerar.
Han möter min blick och ler. Jag ler tillbaka.Jag går ner till fontänen nere vid den lilla
sjön där man på sommaren kan hyra små roddbåtar. Sitter där och tittar på
människor samtidigt som ängeln på fontänens topp tittar ner på mig. Mörkret lägger sig och det blir kyligt. Går upp mot
Femte avenyn och passerar restaurangen The Boat House. Det gula varma ljuset
där inne ser inbjudande ut. Men jag fortsätter österut ut, förbi den för
vintern torrlagda dammen där radiostyrda segelbåtar brukar segla när det finns
vatten.Kommer upp på 72:a gatan och går den ett
kvarter till Madison Avenue där jag tar höger och upptäcker samtidigt att de
har rivit hörnhuset där och nu bygger nytt. Passerar Ralph Laurens barnbutik.
De små skyltdockorna i fönstret bär alla vuxenkläder i barnstorlekar. Det ser
märkligt ut.Jag viker vänster på 69:e gatan och vid Park
Avenue tar jag en taxi hem.
-
I går började basebollens finalserie som
alltså kallas World Series. New York Yankees möter de regerande mästarna
Philadelphia Phillies i en serie där det är bäst av sju matcher som gäller.
Yankees, som har vunnit överlägset flest titlar, har inte varit i finalen sedan
2000. Så nu är New York-borna hoppfulla om att laget äntligen ska ta hem ännu
ett mästerskap. Men det började inte så bra, i går kväll förlorade man med 1-6
på nybyggda hemmaarenan. I kväll är det dock match igen och allt kan hända eftersom bollen är rund som
det ju heter.Jag vet att det från svenskt håll brukar
pratas lite föraktfullt om ”brännboll” när baseboll kommer på tal men det kan
faktiskt vara väldigt spännande om man sätter sig in i reglerna. Speciellt i
slutspelet.Polaroidbilden här ovan är tagen 2000. Det är en väggmålning i
East Village som referera till den då pågående ”Subway Series” mellan New York
Yankees och New York Mets. Det kallas Subway Series när två New York-lag möts i
slutspelet. Det händer inte så ofta numera. Innan 2000 var den senaste serien 1956, då
mellan Yankees och Brooklyn Dodgers (som numera är Los Angeles Dodgers), och
ingen Subway Series har ägt rum efter den för nio år sedan. Årets finalserie
har fått smeknamnet ”Amtrak Series” som tåget mellan New York och Phildelphia
heter.Trots att jag har den märkliga böjelsen att
vara supporter av bottenlaget New York Mets så håller jag i kväll såklart på
Yankees. -
The city of right angels and tough, damaged people.– Pete Hamill -
Ännu en opublicerad text ur sommarens arkiv.Jag och reporter Anders bodde i juni på ett
fint Bed & Breakfast i den lilla staden Philadelphia i Mississippi. När vi
kom tillbaka dit efter förmiddagens jobb så pågick en klassträff där. Deltagarna hade
gått ut byns high school 1946 och nu hade de samlats för en lunch för att prata
gamla minnen. De flesta bodde fortfarande i den lilla staden men en del hade
flyttat till andra stater. Vi träffade ett par från Texas redan vid frukosten.
Mannen hade gått i klassen och frun som var från Texas påpekade ett antal
gånger att makens gamla ungdomsflamma skulle vara med på klassträffen. Hon
gjorde det med glimten i ögat men jag kunde ändå ana ett litet stråk av
svartsjuka. Ungdomsflamman hade dessutom växt upp i det hus som numera alltså
var ett B&B. Jag fick reda på att jag hade sovit i det rum som hade varit
hennes (bilden nedan).Medan de åt lunch inne i matsalen satt jag och
Anders på verandan och jobbade i datorerna. Men jag var lite nyfiken på
klassträffen och smög mig så småningom in. Lunchen var nu över och de hade satt
sig på stolar i en stor ring. De välkomnade mig glatt och började sedan läsa
upp brev från de som inte kunde komma. Någon var för dålig för att lämna
pensionärshemmet i Florida. En annan var på semester i Australien med sin son
som varit militär i Irak. Hon skrev att det var första gången hon reste sedan
terrorattackerna den 11 september, 2001. En tredje skulle på ett barnbarns barns bröllop.Sedan kom den lite sorgligare uppläsningen av
de som gått bort. Någon hade dött av cancer och en annan hade blivit mördad. I
ett fall viskades det om självmord. Diskussioner utbröt om vem som var vem.
”Kommer du inte ihåg honom? Han var rödhårig och hans föräldrar ägde
bokaffären” eller ”Det var hon som bodde i det stora huset på andra sidan stan.
Vi var ju i deras trädgård när de sa på radion att Pearl Harbor hade bombats”.Jag klev ut i den varma och fuktiga luften som
hör den amerikanska södern till, fascinerad över att fått ta del av dessa
främmande människors minnen av en svunnen tid och deras glädje över att träffas
igen. Det hade inget med vårt uppdrag att göra men var inte desto mindre spännande
för det. En av alla dessa bonusupplevelser man ofta får vara med om på resa i
detta stora land.…och ni som kan er amerikanska nutidshistoria
(alternativt filmhistoria) vet förstås vad Philadelphia, Mississippi är ökänt
för?
-
Jag såg häromdagen ett väldigt fint reportage
på dn.se om tvillingarna Erik och Lennart Olsson. De har följt varandra genom
livet och deras stora intresse är AIK. Nu har dock Lennart fått cancer och tvingas
ligga i en sjukhussäng istället för att tillsammans med sin bror följa AIK:s guldkamp direkt på Råsunda Fotbollstadion.Jag har träffat dem några gånger via mina
vänner Andreas (Eas) och Mårre (också bröder och stora AIK-fantaster och de
nämns även i reportaget i DN). Bilden ovan tog jag på Hard Rock Café i januari 2007
när Eas dåvarande band 1900 samt min vän Jockes band Topper spelade där och
bilden nedan är tagen på Mosebacke den 5 juni 2007. Det var vernissagen för min
utställning Tidernas Generation och även där spelade ovan nämnda band.Mitt intryck av Erik och Lennart var att de är
underbara människor som jag med all säkerhet hade lärt känna bättre om jag bott
i Sverige. Jag hoppas att de går bra för Lennart i dessa svåra tider och att de
snart kan börja gå på matcherna tillsammans igen.Reportaget i DN är gjort av Petter Karlsson
och Paul Hansen och de namnen borgar ju för kvallitet. De har gjort ett ömsint
porträtt av två människor som inte alltid har haft det så lätt men som har
funnit trygghet i varandra och i sin kärlek till AIK. Så om du inte redan läst
reportaget, klicka här.Ser sen också att min vän, fotografen Johanna
Syrén, har bloggat om bröderna Olsson på sin ganska nya blogg.
Tankar från 39:e gatan 