Dagens förstasida av New York Post säger egentligen allt. Jämför den med förstasidan av Boston Herald från i söndags (klicka på bilden nedan) så förstår ni vad jag menar med att segern är värd dubbel så mycket (som jag skrev i förra inlägget) för Hillary. Primärvalen handlar lika mycket om förväntningar som det faktiska resultatet. Om Iowa valet aldrig hade ägt rum och New Hampshire hade varit det första valet så hade Barack Obama fått de stora och positiva rubrikerna trots en andra plats. I fall någon hade förutspått för ett par månader sedan att Hillary skulle vinna med “bara” två procentenheter i New Hampshire så hade det inte verkat speciellt bra för henne. Hon hade ju varit “frontrunner” hela hösten och borde ha vunnit med mer. Anledningen till att så många blev förvånade över att Hillary vann var ju framför allt därför att alla opinionsundersökningar som gjordes dagarna före valet visade att Barack Obama hade en klar ledning på drygt tio procentenheter. Det i kombination med Obamas ganska stora seger i Iowa gjorde att segern trots allt blev överaskande.
Förväntningar gör också att till exempel Rudy Giuliani som bara fick nio procent av rösterna inte förlorar lika mycket på valutgången som Mitt Romney som fick 32 procent. Anledningen är att Giuliani inte har kampanjat så mycket i New Hampshire och i princip har gett upp staten redan innan valet. Romney däremot har satsat enorma summor i staten och har dessutom ett sommarhus där samt var nyligen guvernör i grannstaten Massachusetts. Han borde med andra ord ha vunnit men blev “bara” tvåa. The expectations game kallas det här.
Fredric frågar i en kommentar till förra inlägget om hur mycket jag reser. Jag blev då själv nyfiken på exakt hur många dagar det var under 2007 och räknade antalet nätter jag inte sovit i New York.
Resultatet:
107 nätter på jobbresor.
61 nätter på privata resor (inklusive en vecka för min utställning på Mosebacke som väl kanske gränsar till jobb?).
Så kanske jag måste byta namn på bloggen?
Nästan hälften av tankarna kommer ju inte från 39:e gatan 🙂
/ T
PS. Ni som har följt bloggen ett tag har kanske noterat att förra årets kommentarkung Jocke varit ganska osynlig den senaste tiden. Han har på något sätt hamnat på Typepads spamlista och kan inte lämna kommentarer från sin vanliga dator. Han hälsar att han har starka misstankar om att Elisabeth på något sätt ligger bakom detta. Jag jobbar på att lösa det hela.
Tankar från 39:e gatan 
Leave a reply to Fredric Uggla Cancel reply