Det har ju utbrutit en mindre debatt om Karl Melanders bild av etanolfabriken i Brasilien som blev utsedd till Årets Bild i förra veckan. En del menar att den skulle vara behandlad för mycket i Photoshop. Jag har visserligen inte sett original-filen men tycker inte skillnaden man ser mellan bilden som var publicerad i Svenska Dagbladet och den som skickades in är så stor att det är ett problem.

Sedan har det också diskuterats om röken verkligen är så farlig som den ser ut. Har sett ingenjörer som menar att det mest är vattenånga i röken vilket i mina ögon verkar ganska osannolikt. Men det är en intressant fråga som också belyser problemet med bildjournalistik om att allt inte alltid är vad det ser ut att vara. Nu menar jag inte att det nödvändigtvis är fallet med Melanders bild. I artikeln om fabriken står det i Svd att ”den tjocka svarta röken är farlig för miljön och orsakar andningsproblem och astma” och jag antar att det är något de har kollat och väljer att tro på det. Det vore dock intressant att veta hur farlig röken är men det kanske är svårt att ta reda på. Någon som vet om det finns någon info om det? Man får heller inte glömma att minst lika viktigt i frågan om etanolens för och nackdelar är ju de dåliga arbetsförhållanden som arbetarna på sockerfälten har. Något som Karl Melanders prisbelönade reportage ju visar på ett mycket starkt sätt.

Det har också förkommit en del negativa kommentarer om Jimmy Wixströms bild som vann Årets nyhetsbild. Bilden där TV4-reportern Anders Pihlblad och Fredrik Reinfeldts statssekreterare Ulrica Schenström kysser varandra på en restaurang i Stockholm. Den ledde ju till Schenströms avgång och ordet paparazzi nämns i flera upprörda kommentarer. Ett ord som faktiskt till och med nämns i juryns motivering. För mig är det ett klassikt pressfoto. Vårt jobb är ju att granska makten. Om statsministerns statssekreterare har ett hemligt förhållande med en politisk journalist på en av Sveriges största TV-kanaler är det av allmänintresse och något som självklart motiverar publicering.

Jag tycker det är bra att bilder som den och (tidigare år) Casper Hedbergs bild av Hagamannen samt Stefan Söderströms dramatiska bild av Anna Lindh på båren vinner priser i Årets Bild. Det handlar ju trots allt om pressfoto. Jag tycker såklart inte att det bara ska vara sådana bilder utan en mix med mer genomarbetade och kreativa journalistiska bilder. Som det är nu.

Och nu kan vi invänta den årliga traditionen av dåliga recensioner av Årets Bild-boken. Ett vårtecken lika säkert som tussilagon.

Här finns länkar till artiklar om Årets Bild via fotojournalistik.se

Posted in

7 responses to “Omdebatterade bilder i Årets Bild”

  1. Anders F Eriksson Avatar

    Jag tycker det är i högsta grad naturligt att den bild Karl Melander skickade in till Årets Bild ser annorlunda ut än den som först publicerades i SvD.
    En bild som ska publiceras i tidningen framställs under tidspress, även om det just i det här fallet inte var fråga om att bilden måste in direkt efter att den gjordes. Jag antar att Karl Melander behandlade bilden efter bästa förmåga med den tid han hade att tillgå, innan han lämnade den för publicering.
    När samma bild sedan ska skickas in till Årets Bild, och fotografen har mycket längre tid på sig, är det självklart att han lägger mer tid på att få till bilden som han vill ha den.
    Jag har inte arbetat som pressfotograf på en himla många år, men även i mitt numer mest privata publicerande av bilder (på allehanda webbsajter) är det så att den första framkallningen och nästa skiljer sig en hel del åt.
    Först är jag bara hyfsat nöjd med själva grundbilden, och gör en enkel bildbehandling och publicerar den. Ofta går jag senare tillbaks till samma bild och lägger ner mycket mer tid på den (utan att för den skull manipulera den), och får fram ett helt annat resultat.
    Jämför med att sätta ett snabbframkallat negativ i en hasselbladsändare, och att i mörkrummet under nogranna omständigheter pjatta och vaska fram den bild man vill ha.
    Angående “paparazzibilden”: den är en klockren Årets Nyhetsbild. De som tycker att pressfotografer inte ska ta sådana bilder, borde också tycka att Jan Guillou och Peter Bratt inte skulle skrivit om IB-affären när det begav sig. Journalister SKA visa den här typen av företeelser om de kan.
    Något jag tycker var lite lustigt med Årets Bild är det bildspel (apropå förra inlägget) Dagens Nyheter publicerade med “sina” vinnarbilder. Paul Hansen är en mycket duktig fotograf, men när man visar 15 lutande bilder på raken ser det onekligen lite lustigt ut …
    Pust! Blev ännu en lång kommentar – hoppas ni inte misstycker alltför mycket.

    Like

  2. Pawel Flato Avatar
    Pawel Flato

    Vad är det som säger att en bild-fil bara kan tolkas på ett sätt vid en tidpunkt. Har man sedan förbrukat sin “chans”?
    Precis som Anders F Eriksson skriver i sin kommentar så är det en av digitalteknikens stora förtjänster att man kan jobba med en bild över tid.
    Det gick ju i mörkrummet, men mycket mer omständigt. Så pass omständigt att det sällan skedde skulle jag tro.
    Att klanka ner på Wixströms bild är rent och skärt snobberi. Jag var ordförande i PFK och satt i ÅB-juryn när Anna Lindh-bilden blev årets bild. Samma förakt för klassiskt pressfoto visades då. Särskilt på kultursidorna kommenterades bilden. Peder Alton, på DN Kultur, kallade bilden för “simpel polisradiojournalistik”. Visa mig den redaktion som inte har polisradion på! (fast nu förtiden går det kanske inte längre p.g.a nytt krypterat radiosystem?)
    För min del skulle jag hellre se Wixströms bild som Årets Bild.
    Hur som helst kul med vinnare som har (om än omdiskuterad) journalistisk substans!
    Och så passar jag på att säga att valet av Åke Ericsson som årets Pressfotograf var väldigt bra. Han har levererat på hög nivå under flera år nu!
    //Pawel Flato

    Like

  3. Thomas Nilsson Avatar

    Tack Pawel och Anders för långa och intressanta kommentarer.
    Nej, jag misstycker inte 🙂
    Det enda är ju att man gärna vill svara något smart.
    Eliot Spitzer kom emellan och sedan en massa annat småplock.
    Och nu måste jag rusa för middag med vänner.
    Hårt liv!
    Stänger f.ö. bloggen för semester på fredag. 10 dagar.
    Men återkommer nog innan det.

    Like

  4. Thomas Nilsson Avatar

    Har läst igenom era kommentarer igen och konstaterar att jag håller med om nästan allt och inte har så mycket att tillägga.
    Bar jämförelse med IB-affären. Den var såklart större men fungerar för att “make the point”.
    Skrev verkligen Peder Alton det?
    Otroligt!!!
    Ja, hur funkar det med polisradio nuförtiden?

    Like

  5. Stina Avatar

    Lite långsam med att kommentera men jag tänkte till lite mer angående Årets bild när jag kollade in fotojournalistik.se.
    Bearbetningen av bilden är en sak och där kan vi väl konstatera att vissa inte gillar det, andra tycker det är ok. Själv tycker jag det passar utmärkt i detta sammanhanget. Vad som uppnåtts med den här bilden är en debatt och det tycker jag är oerhört viktigt. Alldeles för många pratar om etanol som världens räddning och kanske är det så, men som så mycket annat bör hela sanningen komma fram. Är det verkligen så rent som tillverkarna säjer? Om ingen frågar kommer vi aldrig att få veta.
    En bild som skapar så här mycket debatt måste vara en toppen bild ur journalistisk synvinkel — även om alldeles för många tjatar som om Photoshop skulle vara “the end of the world as we know it.”

    Like

  6. Rolf Adlercreutz Avatar
    Rolf Adlercreutz

    Ett inte alltför känt faktum är att vattenånga är den värsta växthusgasen, dvs största boven när det gäller global uppvärmning. Så vad som än kommer ur de brasilianska skorstenarna, så är det inte bra.
    Rolf Adlercreutz

    Like

  7. Thomas Nilsson Avatar

    Håller med dig Stina.
    Bra om en bild kan väcka debatt.
    Om nu de som tillverkar etanol menar att röken är ofarlig så kan de väl presentera fakta som bevisar det.
    Visste inte det Rolf. Tack för info.

    Like

Leave a reply to Anders F Eriksson Cancel reply