Tankar från 39:e gatan

Man brukar säga att i New York finns det åtta
miljoner historier att lyssna till. Som i åtta miljoner invånare. För mig finns
det fler än så. Varje hus, varje gata, varje bardisk har också historier att
berätta och dom talar till mig hela tiden. Oavbrutet.

Den här trottoaren träffade jag på 14:e gatan
långt ut på västra Manhattan. Vattenlinjerna från droppande luftkonditioneringar
bekräftade det jag redan visste. Att det var en varm dag. De tillplattade
tuggummina, nu svarta av smuts, visade att det var långt till Park Avenue på
Upper East Side där de har portvakter som dagligen skrapar bort tuggummin från
trottoaren framför de byggnader de vaktar.

Sprickorna i gatan vittnar om att New York är
ett lappverk av hundratals år gammal infrastruktur men bilden som helhet säger
mig att det finns konstupplevelser i de mest vardagliga ting runt omkring oss.
Inte minst för oss som av någon anledning ser skönhet i förfall.

/ T

PS. I dag fyller min morfar Kåge 83 år.
Grattis!!!! Hoppas att du och mormor får en trevlig dag hemma i Farsta. Dagen
till ära byter jag ut min porträttbild här till vänster. Det är jag och morfar i
en fotoautomat. Antagligen i Farsta Centrum och året måste vara 1969 eller 70 gissar jag.