Tankar från 39:e gatan

I går var jag på ett valmöte med Barack Obama
i Germantown som är en del av Philadelphia. Det är inte många tyskar där
längre utan nu är det mest svarta invånare som bor i den
stadsdelen.

Kön till parken där Obama skulle hålla sitt
tal ringlade sig lång på Germantown Avenue och entusiasmen var påtaglig. Vi
blev lite sena då bilresan från New York tog lite längre tid än beräknat.
Pressinsläppet var på samma plats som Barack Obama skulle komma in på baksidan
av parken. När vi försökte ta oss dit så hade Secret Service precis spärrat av
hela gatan där eftersom Obama skulle komma om 20 minuter. Vi hänvisades till den vanliga entrén som det var ungefär 400 meter kö till. Jag viftade med ett
Obama-presspass som jag fått på ett tidigare evenemang och lyckades ta mig
förbi kön relativt smärtfritt. Efter att ha gått igenom den obligatoriska
säkerhetskontrollen försökte jag komma på ett bra sätt att ta mig genom
folkmassan till pressområdet.

Medan jag gick runt på området lyckades jag
hamna på fel sida om en avspärrning de just då flyttade på. Fick lite panik då
de inte ville släppa in mig igen men då fick jag syn på Marvin. En lång kille
som jobbar för Obama. För fyra år sedan jobbade han i John Kerrys
presidentvalskampanj. Han var Kerrys personliga assistent och allt i allo. Jag
och VG:s dåvarande korrespondent, Roy Freddy, gjorde en intervju med Marvin om
detta och tog sedan ett par öl med honom i en hotellbar i Ohio. Marvin är en
skönt avslappnad person som jobbade i en windsurfingbutik där John Kerry
brukade handla. Ett möte som nu indirekt kan göra så att han hamnar i
Vita Huset.

Marvin fick sedan alltså jobb hos Obama och
jag har under året stött på honom många gånger under primärvalen och jag har
alltid försökt säga hej till honom. Någon gång skulle jag väl ha nytta av det
var tanken (förutom då att han även är trevlig att prata med).

Marvin sken upp när jag sa hej och då jag
förklarat min situation så sa han att det var inga problem. Han hjälpte mig att
komma till rätt ställe via backstageområdet förbi skeptiska poliser och Secret
Service män i svarta kostymer som stod vid diverse kravallstaket och såg bistra
ut. Något som hade varit omöjligt att klara själv. Så tack Marvin!

Reporter Anders två tonårssöner varför övrigt
med oss. De är stora fans av Obama och var även med oss förra helgen i
Philadelphia då Bruce Springsteen spelade akustiskt för att visa sitt stöd för
Obama. Vi hade missuppfattat det hela då och trodde att även Obama skulle vara
där. Kollegan Per skrev om denna lilla incident i
går i Aftonbladet. Läs den roliga krönikan här.

Men en vecka senare fick de alltså se sin idol
och våra dåliga samveten kunde äntligen vila.

Jag träffade även på min vän Mats Larsson som
är journalist på Expressen och som är här för att bevaka valet. Han var
Expressen korrespondent i New York 1998-2001. På den tiden jobbade jag för
Expressen så vi har många gemensamma minnen som vi pratade om när jag liftade
med honom tillbaka till New York. Det var mycket trevligt.

Det har blivit mycket Pennsylvania den senaste
veckan. Det är ju en av de viktiga så kallade ”swing states” . Det är stater
där det är jämnt mellan kandidaterna och som båda kan vinna.

Därför kampanjar de mycket i dessa stater då
de är avgörande för vem som vinner presidentvalet. Man räknar alltså inte vem
som får mest röster i hela landet utan i varje stat. Och statens storlek
påverkar hur tungt den väger i sammanräkningen i form av ”electoral votes”.
Exempel på viktiga swing states är förutom Pennsylvania till exempel Florida
och Ohio. Om Obama till exempel vinner Florida är det mycket troligt att han
vinner valet. Och just nu leder Obama opinionsmätningarna i samtliga tre
stater jag nämner.

Fördelen med Pennsylvania är ju att det är köravstånd
från New York och att vi kan göra dagsturer dit. Kandidaterna kampanjar nu
överhuvudtaget inte i stater som inte är swing states. Så här i New York, en stat som
demokraterna kommer att vinna lätt, ser vi alltså inte mycket av Obama och
McCain.