Tankar från 39:e gatan

En blogg om bilder, journalistik, musik, böcker, mat, dryck och livet i New York

recent posts

about

Drömcykeln

Dromcykeln

Limpa och rocketstyre!

Vad mer kunde man begära av livet än en cykel
med limpa och rocketstyre? Inget vad det ambelangade mitt nioåriga jag. Tony
som bodde tre radhus från oss hade en sådan. Gul med växelspak på ramen. Men
han var två år äldre och om mitt minne inte sviker mig så fick jag aldrig min
drömcykel. Ett par år senare var det dock tio växlar och
bockstyre som var på tapeten och då fick jag och brorsan en varsin skinande
blank BKC direkt från OBS-stormarknad i Rotebro. Det var kanske inte en
Crescent men den hade rätt antal växlar och rätt typ av styre så vi var nöjda.

Jag minns den sköna känslan när våren kom och man
tog ut cykeln för årets första tur med kompisarna på parkvägarna i Backlura.
Det fanns hopp i luften samt en mild doft av våt jord, tussilago och nytinad hundskit.
Det gällde att ta det lugnt i kurvorna där grus och sand som på vintern gjort
hala gator mindre hala nu fick motsatt effekt.

Det där är flydda dagar som aldrig kommer
tillbaka men de lever kvar i mig här på andra sidan Atlanten och jag kan
fortfarande minnas hur händerna kramade bockstyret när jag rullade nerför
backen från busshållsplatsen mot viadukten. Vinden i håret med tionde växeln på
plats och en känsla av att allt var möjligt. Nu har jag inte haft en cykel sedan…..ja,
kanske var det den där BKC:n som var min sista cykel när jag tänker efter. Lite
sorgligt egentligen. Alla borde ha en cykel.

Cykeln på bilden, som väckte dessa minnen, fotograferade jag häromdagen
på 34:e gatan. Noterar att ägaren investerat i ett ordentligt lås. Limpa och
rocketstyre är antagligen fortfarande eftertraktat trots lite rost i kanterna.

Posted in

7 responses to “Drömcykeln”

  1. RvS Avatar
    RvS

    Jag hade också en sån där cykel med växelspak på ramen, fast den var grön!
    Hade den på gården, låst, men så en dag var den stulen.
    Cirka 15 år senare kommer en kille fram på en fest på Beckmans (skolan) och säger förlåt för att han stal cykeln.
    Jäkla typ!

    Like

    Reply
  2. Thomas Nilsson Avatar
    Thomas Nilsson

    Vilket svin!
    Du skulle begärt cykeln tillbaka.

    Like

    Reply
  3. Lars Avatar
    Lars

    Din beskrivning av vårens första cykeltur som barn var fin. Den tog mig också tillbaks i tankarna till det som idag framstår som ett enkelt och sorgefritt liv (fast man tyckte kanske inte det då), när en hel dag kunde tillbringas utomhus i den varma vårsolen.
    Jag kommer också ihåg den där cykeln med växelspak på ramen. Min bästa kompis hade en sådan och jag ville förstås ha en likadan. “Tyvärr” var det någon i säkra äkerhets Sverige som kom undefund med att man kunde göra sig illa på en sådan (tuff) växelspak på ramen så när jag skulle få en sådan cykel fanns de inte att få tag på. Jag fick nöja mig med en som såg nästan likadan ut men som bara hade 2 “säkra” växlar via tramporna, utan växelspak. Dock med limpa och rocket styre.
    Har du tänkt på att här i USA (i alla fall där jag bor), cyklar ingen för att transportera sig. Alla som cyklar ser ut som de deltar i en cykeltävling. Jag tog faktiskt med min cykel från Sverige men har inte använt den ännu. Om jag gör det väcker jag säkert uppmärksamhet om jag cyklar som man gör i Sverige och övriga Europa.

    Like

    Reply
  4. Anna Avatar
    Anna

    Som första cykelminne dyker en cykeltävling på trehjuling upp. Den gick som vanlig av stapeln på den grusiga gångvägen som gick parallellt med järnvägen.
    Det ovanliga denna dag var att mina trehjulingskompisar, som var ett och två år äldre än jag, denna dag kom dragandes med sina nya TVÅhjulingar. Klara… färdiga… GÅ! Jag trampade på utav bara h-vete på min trehjuling, med hade såklart inte en sportslig.
    Som försvar satte jag igång att växa istället och är nästan alldeles säker på att jag sedermera har cyklat både om och förbi.

    Like

    Reply
  5. Thomas Nilsson Avatar
    Thomas Nilsson

    Tack Lars!
    Barndom+cykel väcker nog minnen hos alla.
    Ja det är sant, och lite konstigt, att så få cyklar i USA.
    Och som du säger, de som gör det gör det i klunga som träning.
    Anna, vilken skandal! Detta måste ha varit ett trauma för dig. Du borde söka upp dem och utmana dem på en ny tävling med mer rättvisa förhållanden 😉

    Like

    Reply
  6. Kenta Avatar
    Kenta

    Vilka minnen! Själv hade jag en orange Push med limpa och rocketstyre. Cool.. 🙂
    Jag trodde jag själv var det oxå nämligen. En gång “tjuvsnusade” jag och en polare. Givetvis skulle vi då “impa” på några andra killar på området och susade fram på våra “limapcyklar” – utan att hålla i styret och med “prillan inne”. Som upplagt för att tappade balansen och ramla av cykeln! Fick munnen full med snus. Svalde givetvis hälften och började må illa.
    När jag sen fick dra mig undan och spy upp allt var jag inte så kaxig längre. Somliga straffar någon där uppe direkt.
    Året därpå var det femväxlad cykel med bockstyre som gällde.
    Vad det var för snus? Röda lacket!
    Tack för den nostaligtrippen! 🙂

    Like

    Reply
  7. Thomas Nilsson Avatar
    Thomas Nilsson

    Underbar historia Kenta 🙂
    Testade också Röda Lacket men mådde illa utan svälja hälften.
    Visste inte att Push gjorde cyklar.
    Själv hade jag senare en trimmad Push Dakota moppe.
    Faktiskt också orange.

    Like

    Reply

Leave a reply to Kenta Cancel reply