Tankar från 39:e gatan
En blogg om bilder, journalistik, musik, böcker, mat, dryck och livet i New York
9 responses to “Alla dessa dagar – del 11”
-
Den är skön!
Har han det bara lite tråkigt ensam på gården, eller tänker han bli en ny Zlatan?LikeLike
-
Antagligen både och 🙂
LikeLike
-
tjena e du i stan nyklippt ! jävla misstag själv förblir jag mer å mer hippielikn för varje dag som går gömmer mig numer under en gammal jacka ! se roggebloggen senaste inlägg !
hadet å kom å ta en thing tsao bira nån dag !
http://www.roggebloggen.comLikeLike
-
Vilken jättefin bild – fick lite ont i hjärtat av den.
LikeLike
-
Bilden väcker tankar på hur man själv som liten lintott lekte landslagslirare hemma på gården. Fast besluten om att “jag ska bli proffs i Hamburger SV”, som jag sa då av någon outgrundlig anledning (var får “kidsen” allt ifrån?).
Nu blev det blev väl inte riktigt så, kan man säga. Kanske lika bra det. Tysk klubbfotboll är ändå lite på dekis.
Med det ville jag egentligen bara säga att det var en fin-fin bild. 🙂LikeLike
-
mysig bild 🙂
LikeLike
-
Rogge, ser att du är i Hong Kong. Kul!
…och håret växer ju ut igen!
Tack Lena.
Tolkningen är fri. Så gillar jag bilder.
Tack Kenta, ja varje gårdsmatch var en VM-final när man var barn. Och varje skott kunde vara avgörande. Själv tyckte jag PSV Eindhoven var coolt. Antagligen för att det var Ralf Edströms klubb (om jag inte minns fel).
Tack Anders.LikeLike
-
Stämmer bra det. Ralf Edström var bl.a proffs i PSV. Och var en idol för mig. Mest för det där volleyskottet i VM och den coola målgesten, långsamt gående med ena armen i luften.
LikeLike
-
…och nickarna, glöm inte hans nickar 🙂
LikeLike

Leave a reply to Lena Cancel reply