Tankar från 39:e gatan

I lördags kväll spelade Eldkvarn på Lasse i
Parken, ett café som ligger vid Västerbrons södra fäste, några stenkast från
min sista (?) adress i Stockholm.

Var där med min bror Johnny och fick se ännu
en sjukt bra konsert denna sommar. Oj, oj, oj säger jag bara. För det första
var det ett helt perfekt ställe att ha en sommarspelning på. Lagom stort. Tog
kanske en 6-700 människor. Avslappnad stämning. (Plura står och pratar med
kompisar ute i publiken innan konserten). Och man fick en bra plats även om man
kom sent.

Sedan står bandet helt plötsligt på scenen och
de drar igång med Bröllopssång från senaste albumet Hunger Hotell.

Det är vackert. Det är bra.

Och sedan fortsätter det bara.

Det var så bra att jag har svårt att sätta ord
på det nu men det finns faktiskt paralleller med det jag skrev om U2 i förra
veckan. Ett självsäkert och avslappnat band med hur många bra låtar som helst
att välja från. Och liksom U2 fortsätter Eldkvarn att göra bra skivor. De två
senaste, Svart Blogg och Hunger Hotell, är ju något av det absolut bästa de har
gjort. Låtar som till exempel Blues för Bodil Malmsten, Fulla för kärleks
skull, Inge bra för mig själv och Kommit hem som blev ännu bättre live. På
toppen av det kom gamla hits som Kärlekens Tunga och Största skvallret i stan.
Vad mer kan man begära?

Och Plura, vilka texter, vilket framförande.

Han är en hjälte!

Vilket jag också sa till honom efter spelningen.
Kändes visserligen lite jobbigt när jag mindes det dan efter men han verkade
glad. Och det är ju sant. Jag får skylla på Joakim. Vi skulle tidigare på dagen
göra det gamla punkare brukar göra på lördagseftermiddagar. Vi skulle spela
tennis i Hässelby Villastad. Men det verkade jobbigt så vi korkade upp en
flaska Rosévin på hans uteplats istället och sedan fortsatte vi med en god Bordeaux från Jockes
digra vinsamling. Det är långt till det där jästa maskrosvinet vi hade i
plastkassarna på styret cyklandes på den där vägen 20 meter och 25 år ifrån var
vi nu satt och njöt eftermiddagssolen.

På konserten träffade jag oplanerat kollegan och vännen
Sören F. En duktig fotograf och konstnär. Vi var med
och startade bildbyrån Megapix med ett antal fotografer i slutet av åttiotalet.
Häromdagen gick jag förbi en av de lokaler bildbyrån låg i under några
år. Nu var där en pianoaffär och mittemot låg det nu en restaurang som hette
Paparazzi. Antagligen finns det någon symbolik i detta. Kan dock inte riktigt
se vad.

Gå nu ut och köp Eldkvarns två senaste skivor.

Det är en order!

"Vi har jagat regnbågar som inte fanns

Den här vägen är full av brustna hjärtan

Här reser vi som ännu lever på chans. 

Här är vi som alltid vill någon annanstans"

– Vägen till paradiset / Eldkvarn