Tankar från 39:e gatan

En blogg om bilder, journalistik, musik, böcker, mat, dryck och livet i New York

about

Var är hjälpen?

January 14, 2010

Har spenderat ännu en dag i Port-au-Prince och
sett ännu hemskare scener. I går valde jag att inte lägga ut några av de
starkaste bilderna här på bloggen. I dag tog jag många som var värre än dessa.
Man har börjat samla ihop de döda kropparna. Med lastbil. Jag var där. På
flaket. Kommer nog aldrig att kunna glömma det. Besparar er från de bilderna.

Några få representanter har jag sett men
frånvaron av internationella hjälporganisationer och till exempel den
amerikanska militären är iögonfallande. Jag antar att de är på väg men borde
det inte kunna gå snabbare? Haiti klarar inte detta själva.

Det är hett. Det är dammigt. Människor på
gatorna. Överallt. På väg någonstans. Med väskor och påsar. Människor klättrar på ruinerna. Letar efter
överlevande. Efter döda. Någon går omkring och lyfter på skynkena som
täcker kropparna på trottoaren. Försöker antagligen hitta någon nära som
saknas.

Men också. Mitt i detta försöker människor att leva sina liv. Och gör det. Grönsaksförsäljarna på trottoaren var i full
gång igen på onsdagen. På bensinstationerna var det kaos. Alla ville fylla
bensin i sina plastdunkar. Två män bär en kista på sina huvuden. En kvinna bär
den påse med juiceflaskor på sitt huvud. Det är så de bär saker här.

Ett hotells parkeringsplats får fungera som
fältsjukhus. Problemet är att det inte finns några doktorer. Eller sköterskor.
En agronom utan någon som helst medicinsk utbildning fungerar som läkare. Barn
som skriker. Svårt skadade människor. Medmänniskor. På en parkeringsplats. Två
dygn efter jordbävningen.

Vid infarten har de lagt de som inte klarade
väntan på en doktor.

Under vita skynken.

—

Anders bloggar också om våra upplevelser här.

Posted in Karibien

6 responses to “Var är hjälpen?”

Elisabeth

January 15, 2010

Amerikanska soldater finns nu på flygplatsen på Haiti, Säger nyheterna i Sverige.
Men visst är det underligt, det är Två dygn sedan jordbävningen, ni har Varit Där nästa Lika länge. Och alla är överrens om Att de första dygnen Två är de Viktigaste!?
Ta hand om er!

LikeLike

Reply
Susanne

January 15, 2010

Två dygn är mycket lång tid under de omständigheter som du beskriver.
Ni tog er dit så snabbt…hur kan det ta så lång tid för USA? Nu hoppas jag verkligen att något händer snart. Som sagt, vi får rapporter om att de amerikanska soldaterna är på Haiti nu.
Take Care!

LikeLike

Reply
Larry

January 15, 2010

Vilket helvete. Man får Katrina-vibbar igen. Haiti måste ju kunna nås, även från Manhattan som ni bevisade, på några timmar efter skalvet. En armada av flyg o båtar med läkare, förnödenheter, borde vara där sen länge. GITMO är ju granne. Kunde man inte ta paus i ett eller ett par krig och massivt ta sig an Haiti istället?

LikeLike

Reply
Lotta

January 15, 2010

Har hört att franska räddningstrupper är där och söker i ruinerna med hundar. Mirakel har ändå hänt och de har funnit människor som legat begravda under ruinerna sedan jordbävningen.Men det är svårt att greppa omfattningen av det hela här, liksom det var med Katrina och Tsunamin.
Skickar en värmande tanke till dig och de som är där som upplever det på plats. Både bofasta och de som är där för att hjälpa.

LikeLike

Reply
Kristina

January 15, 2010

Alla på Haiti är i mina tankar. Extremt orolig i går kväll, läste VG och såg bilder hörde Anders reportage etc. Din bild säger allt om hur det känns. Hoppas allt är OK fysiskt med er, och att ni har möjlighet att åka tillbaka innan verkliga oroligheter börjar. Nu säger dom att helikoptertransporter har börjat från flygplatsen med förnödenheter, en strimma hopp.
Tänker på dig – håll fast.

LikeLike

Reply
Thomas Nilsson

January 27, 2010

Tack ni alla för omtanke och kommentarer.
Ja, det tog tid för hjälpen att komma.
För lång tid tycker jag.

LikeLike

Reply