IMG_3502 

IMG_3569

Vi har nu lämnat Haiti. Anders drog direkt tillbaka till New York men jag tar ett par dagar
i Santo Domingo i Dominikanska Republiken för att få en liten buffert innan jag kommer
hem till New York. Samt också en chans att tvätta kläderna. Vill inte ta med
mig stanken hem.

Jag vill verkligen inte trivialisera
katastrofen i Haiti med dessa bilder och i sammanhanget är min komfort ganska
oviktig. Men kontrasten var så stor att jag ändå vill blogga om den. Rummet på
den översta bilden sov jag fem nätter i. Det finns på ett litet hotell utan
namn i den lilla gränsbyn Jimani på den dominikanska sidan. Där hade vi vårt
basläger. Rummet funkade faktiskt bra. Man fick vara glad att ha en säng över
huvudtaget. 

Här i Santo Domingo lever folk som vanligt.
Gamla män spelar domino på trottoarerna och turister sitter på uteserveringar
med kalla öl framför sig. Det känns mycket märkligt. En slags overklighetskänsla. Som att jag är här men ändå inte.

Rummet på nedre bilden finns på ett hotell här som heter Hostal Nicolas De Ovando som ligger i en byggnad från 1500-talet. Det är kolonialstil och man får en
känsla att kliva in i en Graham Greene-roman. Officerare i perfekta vita
uniformer vid ett bord. Flyvärdinnor vid ett annat. Vid frukosten råkar jag höra några ord på bruten
engelska från bordet bredvid ”I talked with the man from CIA…”

Det kommer också in en del folk från Haiti.
Jag har bland annat träffat på en far och son från Danmark. Pappan bodde i
Haiti men nu är hans hus totalförstört och han säger själv att han hade en
otrolig tur som överlevde. Sonen, som bor i Los Angeles, blev frustrerad över
att det tog så lång tid för danska UD att få till en räddningsinsats så han
hyrde istället själv tre helikoptrar i Santo Domingo för att hämta ut sin pappa
med vänner från den isolerade sydkusten.

Jag kommer att skriva mer om Haiti de närmaste
dagarna tänkte jag. Bland annat lite om hur vi jobbade samt visa lite fler bilder.

Och glöm inte att skänka pengar till insatsen i Haiti. Själv ska jag skicka pengar till Läkare utan gränser.

Nedan kan ni se att det var en viss skillnad på duschrummen också.

IMG_3492 IMG_3576 

Posted in

8 responses to “Kontraster”

  1. Larry Avatar
    Larry

    Dett enda gemensamma med de två sovrummen är att du fortfarande laddar rejält med vatten på flaska -av naturliga skäl.
    Har själv bara upplevt två kraftiga men ändå triviala jordskalv i Tokyo – svajande byggnader, elavbrott, panikslagna människor som liksom jag sprang ut på gatan mitt i natten, rädda för fallande fönsterrutor – ingen alls dog såvitt jag minns men det påverkade mig ändå ganska långt efteråt -gillar inte att känna mig maktlös inför naturens krafter.
    Grattis till ett fantastiskt jobb och att ni lyckades komma in före alla andra. Tveksam till om jag själv skulle våga, ärligt talat.
    Ta nu en dubbel-drajja i baren och snacka med dom från CIA…

    Like

  2. Susanne Avatar

    Tycker att just denna kontrast är oerhört viktig att blogga om! Bilderna på de båda rummen visar väldigt konkret och påtagligt på det som skiljer mellan de som har och de som inget har…
    …för övrigt intressant att se hur du bott den här tiden. Jag har bott på en del märkliga ställen och på mycket spartanska hotell och liknande men hotellet i Jimani tar lätt hem priset för värsta hotellstandard jag någonsin sett! Samtidigt är ju allt relativt, och jämför man med haitierna och deras katastrof så hade ni det ändå förvånansvärt bra där! Sov i säng och hade tillgång till vatten osv. Hotellet du bor på nu ser underbart ut! Rummet är verkligen som taget ur en film eller som du skrev, ur en roman av Graham Greene! Oerhört vackert, och det tror jag behövs nu för att orka komma igen efter allt du sett och upplevt. Själen måste vattnas med skönhet nu efter all smutsig misär.
    Ha det skönt i den där filmmiljön, njut och ta hand om dig själv!
    🙂

    Like

  3. Lotta Avatar
    Lotta

    Kan förstå att kontrasterna känns extrema. Misär och kaos ena dagen för lyx den andra. Snacka om tvära kast. Tror nog att det är klokt att göra som du gör, att mellanlanda innan du åker hem och sortera intrycken (och smutstvätt). Förstår att ni måste ha sett många svåra saker.

    Like

  4. Jocke Avatar
    Jocke

    Just nu finns det inte så mycket att säga. Bra bilder! Ironin, som är min ständiga följeslagare tar en paus för att hedra alla i Haiti likaså hoppas jag att alla skänker en rejäl summa! Själv går mitt bidrag till Rädda barnen. Dock så får inte världen stanna, ingen blir hjälpt av det. En stor eloge vill jag också ge till Stefan Åsberg som vågade berätta att man först satte in hjälp insatserna i där de rika bodde och inte där den behövdes som mest.

    Like

  5. Lars Avatar

    Väldigt intressant att se. Jag har undrat över var ni kunnat sova i detta kaos men det var alltså i en gränsstad i Dominikanska Republiken som ni hade som övernattningsplats.

    Like

  6. Thomas Nilsson Avatar

    Tack Larry!
    Jag dricker alltid mycket vatten 🙂
    Skillnaden med Japan är ju att det är ett rikt land och att de bygger husen så att de ska klara en jordbävning. Men jag kan förstå att det måste ha varit väldigt läskigt att uppleva en jordbävning.
    Ja Susanne, rummet i Santo Domingo var grymt bra.
    Ja Lotta, kontrasterna var stora. Får mig att ana hur svårt det t.ex måste vara för en soldat att komma hem till vardagen från ett krig.
    Tack Jocke!
    Stefan är väldigt bra.
    Ja Lars, det var bästa sättet att jobba på för oss.

    Like

  7. Lotta Avatar
    Lotta

    Jag har inte upplevt något sådant själv, inget så svårt. Men jag har vänner som varit iväg på FN tjänst och vet hur svårt det har varit för dom att anpassa sig till vardagen igen. Tror som du säger i ett annat inlägg att det är viktigt att prata om det man varit med om. Eller som du gör här, skriver om det.

    Like

  8. Thomas Nilsson Avatar

    Ja Lotta, kan bara hålla med i det du skriver om.

    Like

Leave a reply to Larry Cancel reply