Tankar från 39:e gatan

..då frukosten står kvar halväten på diskbänken och posten förblir oöppnad. Då New York Times olika delar från veckans alla dagar ligger utspridda över hela lägenheten och skrivbordet täcks av en aldrig sinande ström med gula post-it lappar fyllda av saker jag borde ta tag i.

Och då är jag ändå lagd lite åt det pedantiska hållet.

Med andra ord har det varit mycket jobb med långa dagar och stressiga deadlines.

Det har varit en sån där vecka när vi pratat med grannar i Bronx, hotellstäderskor vid Times Square och då vi stått timmar utanför olika byggnader med hundratals andra journalister från världens alla hörn i väntan på ingenting. I ett stilla vårregn. Och nere på Broadway alldeles vid Wall Street hängde turisterna ut från övre våningen på sightseeingbussarna som passerade var femte minut för att om möjligt kunna knäppa en bild eller två av alla oss stackars journalister.

Vi har såklart jobbat hela veckan med nyheten om IMF-chefen Dominique Strauss-Kahn som anklagats för våldtäkt av en städerska på Sofitel Hotel i New York. En internationell skandal och en världsnyhet minst sagt. Och som om inte det vore nog så kom det en del andra jobb som jag var tvungen att pussla in under veckan. Såklart.

Vi är, förutom jag, New York-korrespondent Anders Giæver och Nilas Johnsen som VG flög in fån London där han i vanliga fall är korrespondent. Vi har upprättat en tillfällig redaktion på Nilas hotellrum. Intensiva och roliga dagar.

Nästa vecka blir nog lugnare.

Om inget annat händer.