När snabbköpet i hörnet har tagit in sina blommor på grund av värmen då vet man att det är högsommar i New York. Det är inte många dagar de tar in dem ens på vintern.
New Yorkers gnäller inte i onödan men när sommaren slår till med full kraft anar man ändå vissa sprickor i den tuffa fasaden. För varje timme av dagen som går så blir ansiktena lite mer plågade och kropparna lite mer ihopsjunkna. Värmen studsar upp från den svarta asfalten. Klänningarna klibbar. Slipsarna släpar. Värmerekord slås och vädermännen hurrar.
När jag oturligt nog måste ta mig igenom folkhavet på Times Square en av de allra varmaste dagarna är det nära att brista. Jag är en halv sekund från att slita av mig kläderna och springa skrikande därifrån till närmsta obebodda plats norr om polcirkeln. Bort från värmen. Bort från människorna. Men någon verkar ha hunnit före. Mitt på det världsberömda torget står ett par svarta lågskor av bättre modell övergivna. Någon fick nog. Någon gav fan i det där mötet han var på väg till. Kanske drog han inte till Nordpolen men möjligen till Coney Island för att få känna lite sand mellan tårna.
Till och med flirtandet görs med värmen som ursäkt. En Fedex-förare säger till en sandwichskyllthållerska som precis ska börja sitt pass i en solig korsning; ”tur att du har keps på dig, det kommer att bli en het dag”. Hon svarar lite överrumplat ”yes” följt av ett generat fnitter och går sen vidare mot sin korsning samtidigt som han hoppar in i sin skåpbil. Hon ångrar att hon inte sa något mer. Han ångrar att han inte sa något smartare.
Uppe i Harlem sprutar brandposterna vatten över de som vill. Termometern visar 40 grader och de flesta vill. Folk bär på nyinköpta fläktar och luftkonditioneringar. Vinterns snöstormar känns så avlägsna att man knappt minns dem längre. En vältränad kille i bar överkropp står i tunnelbanevagnen. Alldeles framför honom sitter en ung tjej som lägger all sin energi på att ignorera den bara överkroppen. Han går av vid 125:e gatan. Stationen är het som en stenkolsugn. Hon fortsätter mot Bronx. Ingen av dem ångrar sin tystnad.
På Femte Avenyn står en grupp tjejer och killar utklädda till hippies. De gör sig redo för att gå ut på New Yorks gator och göra reklam för Miami som resmål. Yea, right. Som om vi vill resa dit det är ännu varmare. Kopplingen mellan Miami och hippies är oklar och när en av dem med plågad röst säger ”It’s so hot here” faller i mina ögon på något sätt hela konceptet.
I Bryant Park ser jag så många frappuccinos att jag tappar räkningen efter fyrtiosju. Eller om det var femtiotre. En kvinna har en solhatt stor som ett golfparaply. Då och då stöter man på någon Don Draper-typ eller Carrie Bradshaw-tjej som i perfekt klädsel inte med en min avslöjar att värmen bekommer dem. De svettas inte ens. Mycket märkligt. Vi andra kämpar på. Som kvinnan jag ser på 44:e gatan. Hon har tryckt ner en ice tea från Dunkin’ Donuts i urringningen. Sugröret i perfekt höjd så att hon kan sörpla i sig lite kallt te efter behag. Man gör vad man måste för att överleva.
Svalare väder resten av veckan dock. Ska bara bli runt 28 grader. Det klarar nog blommorna och kanske till och med folket från Miami.

Leave a reply to Thomas Nilsson Cancel reply