Det är lätt att bli trött på den mediala uppmärksamheten kring 10-årsdagen av terrorattackerna mot USA. Kanske till och med raljerande över hela fenomenet. Kan hända att även jag någon gång fallit dit hän och kanske det inte är helt oförtjänt men när man står framför en mamma som förlorade sin dotter i Word Trade Center och som är så märkt av sorg att hon inte har lyckats gå vidare utan som varje dag återupplever den där hemska dagen då rinner den där cynismen av dig ganska fort. Och det betyder inte att hennes liv är mer värt än ett civilt krigsoffer i Irak eller någon som dör i en bilolycka eller i sjukdom. Sorg är sorg och alltid tung att bära. Det betyder bara att vi är människor och att livet ibland är brutalt.
De här bilderna tog jag vid Ground Zero i New York söndagen den 11 september, 2011.
Tankar från 39:e gatan 
Leave a reply to mammaxtre Cancel reply