Tankar från 39:e gatan

….och Viking Army.

Förra söndagen var jag och åt brunch med en kompis på kvartersrestaurangen Hudson Place när mobilen ringde. Det var VG Sporten som undrade om jag kunde åka ut till New Jersey och få en kommentar av fotobollsproffset David Beckham om att hans tidigare lagkamrat i Manchester United, Ole Gunnar Solskjæer, som samma dag hade vunnit det norska mästerskapet som tränare för Molde. Beckhams LA Galaxy skulle spela slutspelsmatch mot New York Red Bulls. Inga problem sa jag.

Fast det var såklart många problem. Till att börja med så hade jag ingen ackreditering till matchen. Efter ett antal telefonsamtal lyckades jag ändå fixa detta trots att det bara var ett par timmar till matchstart. Sedan hade jag ju ingen aning om jag skulle få chansen att prata med Beckham eller inte men jag tog ändå en taxi ut till New York Red Bulls nya och fina arena, som konstigt nog ligger i New Jersey. Matchen började och jag stod nedanför hemmalagets hejaklack som tydligen kallar sig för Viking Army. Antar att det har något med de skandinaviska influenserna att göra. Norrmannen Erik Solér är ju manager och svenska Hans Backe tränare. Det var kanske inte Black Army-tryck i sången direkt men helt ok och mycket mer variation än på t.ex. ishockey där den enda ramsan de kan är Let’s go Rangers.

Matchen gick sin gilla gång och LA vann med 1-0 på en, på grund av snöfallet dagen innan, ganska dålig gräsmatta.

Efter matchen stod jag sedan utanför Galaxys omklädningsrum med en mängd andra journalister och väntade på access till spelarna. När vi sedan till slut blev insläppta i omklädningsrummet så var Beckham inte där och alla journalister utom jag gick till en annan spelare. Efter några minuter kom han dock ut från duschen. Jag följde efter honom bort till hans plats men förstod av hans arga blickar att han inte var redo att bli intervjuad ännu. Jag, som ju är van vid hockeyspelare som inte sällan ger intervjuer halvnakna efter matcherna, tog ett steg tillbaka och förstod att det var lagets PR-man som gav klartecken för när stjärnan var klar för att ta emot reportrarnas frågor. Samma PR-man som instruerat en grupp franska reportrar om att de inte fick fråga Beckham om eventuellt spel för Paris. Något de så klart ignorerade. Gissar att det är ovant för Beckham att ha fullt med reportrar i omklädningsrummet när han kommer ut från duschen. Tror inte det händer så ofta i Europa.

Medan vi väntade på behörigt avstånd från en halvnaken Beckham (han har väldigt många tatueringar!) så stod jag och fixade lite med kamerans inställningar. Utan att tänka på det riktade jag objektivet i riktning mot honom. Jag filmade inte och tittade inte i sökaren men Beckham spände ögonen i mig och skrek ”don’t you even think about it”. PR-mannen, som tidigare hade informerat oss om att stillbilder var totalförbjudet samt att vi bara fick filma under själva intervjun, var sekunderna senare framme och skällde på mig. Antagligen rädd att han själv skulle bli utskälld senare. Jag bad om ursäkt ett antal gånger och förklarade att jag inte hade filmat samtidigt som jag bad en stilla bön om att jag inte skulle bli utkastad från omklädningsrummet i hopp om att dagen inte skulle sluta i ett värdelöst fiasko. Men jag fick vara kvar och när vi sedan fick klartecken att närma oss Mr. Superstar så lyckades jag på något mirakulöst ta mig dit halvsekunden före alla journalister och fick bästa platsen rakt framför Beckham.

Efter några inledande frågor om matchen från andra reportrar tog jag mod till mig och frågade om det jag skulle. Jag var såklart nervös att han skulle vara sur på mig men så fort jag nämnde Solskjæer så sken han upp som en sol(!) och allt vårat gamla groll var bortglömt. Att jag sedan fick in en följdfråga samtidigt som PR-mannen försökte styra frågan till någon annan kändes också ganska bra. Även nöjd med att videon funkar tekniskt då det är lite svårt att koncentrera sig på både att ställa frågor samt att filma.

Morgonen efter var det på förstasidan av VGs sportbilaga samt video på VGNett och jag var stor hjälte på redaktionen. Men det var en vecka sedan så det är nog glömt nu. Gårdagens tidning slår man in fisk med (mer oklart vad man gör med Internetversionen), och varje dag är det upp till bevis igen.

Videon har nu över 70 000 visningar vilken är en väldigt bra siffra, men å andra sidan har ett inslag om Anna Ankas urringning över 150 000 visningar. Om han bara hade låtit mig filma honom när han stod där i kalsongerna så hade jag kanske kommit upp i Ankas siffror.

…eller kanske ännu bättre om han vore klädd som New York-fansen porträtterar honom på en av banderollerna på första bilden nedan.