Tankar från 39:e gatan

Gustav – Louisiana 2008

Isaac – Florida 2012

—

Jag har precis kommit till Tampa i Florida där
Republikanernas politiska konvent skulle ha startat på måndagen. En orkan vid
namn Isaac ville annat. Den är på
väg upp längs med Floridas västkust och arrangörerna har bestämt sig för att
ställa in första dagen av konventet.

Precis samma sak hände förra presidentvalet
för fyra år sedan. Orkanen Gustav var på väg mot New Orleans och trots att
republikanerans konvent var ända uppe i St Paul, Minnesota och långt ifrån
orkanens framfart så ställde man in första dagen. Partiet beräknade att det inte
vore bra med politiska tal samtidigt som folk i New Orleans var i fara. Och kanske speciellt för att
det var just New Orleans som ju president Bush misslyckats kapitalt med att se
till att hjälp kom fram i tid till efter orkanen Katrina tre år tidigare. På grund av orkanen Gustav ställde Bush in sin resa till konventet i Minnesota (där han skulle ha hållit tal) vilket passade bra för republikanerna eftersom han inte var speciellt
populär någonstans i USA i slutet av sin presidentperiod och presidentkanditaten
John McCain var nog väldigt glad över att slippa honom.

Jag hade flugit upp till Minneapolis/St Paul på
söndagen, nyss hemkommen från demokraternas konvent i Denver. Jag hade hämtat ut
min ackreditering och sedan ätit middag med några kollegor på en trevlig Thai-restaurang
i downtown Minneapolis. Reporter Anders Giæver skulle flyga upp på
måndagsmorgonen men mitt i natten ringde sedan telefonen och det var
redaktionen i Oslo. Flyg till Houston, möt upp Anders och kör mot New
Orleans var beskedet.

Jag köpte med mig tre tomma bensindunkar (det
första som säljs slut på bensinstationerna i orkanområden innan de stänger) och
tog första morgonflighten till Houston. Träffade Anders där och hämtade ut
en Land Rover på Hertz. Fyllde dunkarna och band fast dem på taket (gjorde
misstaget att ha bensindunkar inne i bilen under orkanen Katrina och i värmen som
var så blev bensinångorna till slut outhärdliga) och köpte även bränsle till oss i
form av granola bars och vatten.

Orkanen träffade sen inte direkt på New
Orleans utan strax väster om staden. Det var kraftiga vindar och regn i sidled
med välta träd och kraftledningar huller om buller samt ganska mycket
översvämningar men långt ifrån lika dramatiskt som under Katrina. Dramatiken
låg sedan i att hitta någonstans att sova. Motellen var antigen stängda eller
fulla. Till slut lyckades vi få låna en tom lägenhet i Baton Rouge. Inga möbler
alls så vi sov på golvet med jacka som täcke och tröja som kudde. Det gick det
med.

Morgonen efter trodde vi väl att vi skulle
flyga tillbaka till Minneapolis men John McCains utnämning ett par dagar
tidigare av Sarah Palin till sin vicepresidentkandidat hade ju väckt uppmärksamhet
så tidningen ville att vi skulle dra till hennes hemstad Wasilla i Alaska i
stället. Och så blev det men det är en helt annan historia som jag får ta en annan gång.

Fyra år går så fort. Så mycket hinder hända.
Förändras. Och så lite.

Nu får vi se vad som händer den här veckan.
Kanske är vi på väg mot New Orleans med bensindunkar på taket snart.