Tankar från 39:e gatan

Jag blev mycket glad och stolt när bilden ovan för en vecka sedan vann 2:a pris i kategorin Människor i den norska Årets bild-tävlingen.

På bilden är 7-årige Even som för två år sedan brandskadades svårt i en tältbrand i Norge.

Evens farfar och kusin dog i samma brand medan hans farmor och två andra kusiner överlevde. Even var med sina 88-procentiga brännskador den svårast skadade av de överlevande och flögs snabbt över till specialisterna på Shriners Burn Hospital i Boston, där han under långa perioder har vårdats. Doktorerna säger att det är ett mirakel att han överlevde. 

Even har redan gått igenom ungefär 70 operationer men man räknar med att det kommer att behövas totalt 200 stycken innan de är klara och familjen pendlar mellan Norge och Boston. Läkarna tvivlade på att Even någonsin skulle kunna gå igen men nu är han som vilken aktiv sjuåring som helst som bland mycket annat gillar att spela fotboll. Even förlorade alla fingrar på vänster hand i branden, läkaren planerar dock att operera dit en konstgjord tumme så att han får greppförmåga.

Jag och VG:s reporter Thor Harald Henriksen var med familjen på sjukhuset i Boston våren 2010, bara någon månad efter olyckan. Då låg Even i koma och svävade mellan liv och död. Det var ett mycket känslosamt reportage att göra och nu när vi i oktober förra året gjorde en uppföljning så var jag spänd på hur jag skulle reagera på att tillbringa två dagar med någon som hade så svåra brännskador. Men det blev ett kärt återseende med Even, hans fina föräldrar, Karina och Krister samt nytillskottet lillebror Arn-Stein (1). 

Efter 10 minuter med Even tänkte jag knappt på hans skador för han själv gjorde inte det och hans fantastiska personlighet tog över mitt intryck av honom. Han är en tuff liten kille med en otrolig energi och ständigt på språng.

Reportaget, som publicerades i november förra året på 14 sidor i tidningens lördagsbilaga VG Helg, fick en enorm uppmärksamhet i Norge och Even blev något av en folkhjälte tack vare sin figtheranda och posivititet. Till och med statsminister Stoltenberg var imponerad och nämnde honom som en inspirationskälla i sitt nyårstal.

Även för mig är Even en inspirationskälla och jag är gald att jag lärt känna honom och hans familj som, tillsammans med reporter Thor Harald, är största anledningen att reportaget blev så pass bra som det blev.

—

Nedan är bildserien så som jag tävlade med den i reportageklassen (+ bilden ovan som är näst sist i serien av totalt tio bilder).